Udda & Utsatt

Aaron, 14 och Jimmy, 17 bor ensamma med sin alkoholiserade och oberäkneliga pappa. De lyder hans minsta vink för att undvika problem, och försöker hålla sig hemifrån så ofta de kan.

Sommaren är slut och Aaron och Jimmy ska tillbaka till skolan. Aaron ska börja i en ny klass, fast besluten om att denna gång inte mista sin chans till kompisar och Jimmy ska börja i gymnasiet.

Det dröjer inte länge förrän de båda stöter på nya bekantskaper som på kort tid kommer att förändra hela deras liv. Både på gott och ont.

Sidor188
Mått148 x 210 mm
Vikt307 g
FörlagPublit
ISBN9789177739128

Omdömen från läsare

Du fångar Aarons situation så att man känner sig närvarande där vid frukostbordet och i badrummet. Du har också en egen stil, bland annat i ordval, och det är något du ska vårda!

En hemsk historia, skickligt beskriven i prologen! Man blundar, kisar, läser det man inte vill läsa därför att man blir nyfiken. Nyfiken därför att man fylls av empati för den utsatte. Hur kommer det att fortsätta, går det bra för huvudpersonen längre fram i berättelsen? Det här är något som berör! Och jag vill bli berörd, även om det är obehaglig läsning.

Intressant att du skriver om en pojke som skär sig, när man läser om det i media kan man lätt få för sig att det här är ett 'typiskt tjejbeteende'. Bra att det perspektivet tas upp! En fördom ventileras och ifrågasätts, bra!

Det framgår väldigt bra att Aaron har en fin relation till sin bror, men en mycket dålig till sin pappa. Hans rädsla för att börja i ny skola säger också en del om honom. Stackars pojke! Du har en del lite ovanliga ordval, ibland kan jag tycka att det låter lite fel, men för det mesta ger det snarare en personlig touch.

Det är en stark historia du har här. Jobbigt att läsa men viktigt att lyfta fram. Prologen är fruktansvärd stark, och jag kan känna pojkens ångest. Kanske förstärks det av att jag också börjar min bok med självskador ... Jag vet ju att många ungdomar har det så här. Tyvärr. En mycket bra infallsvinkel.

Jag blir rörd och ledsen över din text. Vet att många barn känner på det här sättet. Ditt sätt att berätta lovar gott för framtiden.

Aarons tankar i prologen tycker jag är riktigt bra. Där är jag med honom. Det är en stark öppning. Den ska kännas när jag läser.

Gillar det här. Det är rakt och avskalat. Angeläget. Blir klart sugen att läsa!

Du kan verkligen leva dig in i rollen som misshandlad eller iallafall skriva om det som som det var vardagsmat... Läskigt nästan!

Det är bra att det händer saker hela tiden, det gör att det blir spännande och intressant att läsa. Du skriver så att det kommer något nytt hela tiden, något som gör att man undrar hur det kommer att gå. Dina karaktärer är så levande, det känns som om de existerar på riktigt, tycker jag.

Jag älskar ditt språk, det är så varierat och det ser så snyggt ut och blir lätt att läsa. Man slipper haka upp sig på upprepningar. Du skriver så att man nästan får hans känslor själv, det här med att han känner sig ensam och så.

Du är bra på att sakta men säkert, med små händelser bygga upp spänningen och hålla intresset uppe.

Du fick fram hans känslor så bra, det här med att han har det jobbigt och att han vill visa sina känslor. Du visar på ett proffsigt sätt att det kanske inte alltid är så bra och enkelt att vara cool, att det faktiskt kan vara jobbigt att inte kunna berätta vad man känner.

Riktigt bra handling, du vet hur man sätter sej in i olika situationer.

Du får in så mycket känsla, jag vet inte hur du bär dig åt, men man känner verkligen med personerna när man läser. Man blir berörd. Dina personer är så verklighetstrogna, är det säkert att de inte finns i verkligheten?

Jätteduktigt skrivet! Man blir liksom helt trollbunden.

Jädrar, så verklighetstroget! Fattar inte hur du lyckas skriva så bra. Älskar varenda mening.

Åh, jag vet inte vad jag ska säga. Du gör mig mållös. Jag vet fortfarande inte vem jag ska tycka mest synd om, du beskriver allas situation så bra att det är omöjligt. Du är grymt bra på att tänka dig in i andras situationer!

Du får mig att gråta, så hemskt.

Jag älskar din skildring av idealet, eller hur jag nu ska uttrycka det. Du får in det så bra, hur killar "ska" vara och hur de alla vill visa sig så för att passa in. Har man inte haft sex till exempel, så passar man inte in... Det här skulle bli en bra bok, tycker jag.

Det är roligt att dina personer är så olika till sättet, det blir mer intressant att läsa då, när alla beter sig och tänker helt olika. Man kan aldrig förutspå vad som ska hända.

Älskar verkligen hela historien! Hela tiden händer det nya saker som man vill veta fortsättningen på. Fortsätt skriva du!

Jag kan fortfarande inte släppa hur bra du beskriver deras olika roller. Det är helt fantastiskt bra gjort. Man fattar precis hur de känner och varför de reagerar som de gör, och det är fortfarande intressant att alla är så olika som person. Jag förvånas över hur bra du kan ha koll på alla.

Personerna blir bara mer och mer intressanta för varje kapitel, och det gör berättelsen bara bättre. Ju mer man känner personerna och känner med dem, desto mer blir man gripen av det som händer med dem under berättelsens gång. Du är grymt duktig!

Jag gråter nu och jag är inte en person som gråter för mycket. Den här novellen borde bli en film!

Makalöst bra och hemskt, man älskar och smågråter.

Jäklar, kvinna, vad bra det här var. Vilken känsla du fick in i texten, wow... Man blev verkligen rörd av den här delen.

Verkligen något som får en att tänka och man blir nästan besatt av en ny del.

Fem skrivarkrumelurer till en fantastisk författare! Du kommer bli stor i framtiden, och då kommer alla ni som bara skrev 'bra' att ångra er som fan eftersom det kanske var era sista chanser att få fram ett budskap till författaren.

Väldigt bra. Jag var rädd att den här novellen skulle spåra ur eftersom den är så lång men det gör den aldrig. Den är hela tiden så spännande och man bara måste veta hur det går.

Du är en naturbegåvning, eller så har du tränat mycket. Jag gillar som jag sagt många gånger tidigare alla dina karaktärer eftersom du får dom att kännas så levande. Också att du skriver ur mångas perspektiv är bra. Det gör att man lär känna personerna mycket bättre.

Du skriver bra, man får en bra bild i huvudet när man läser. Du skriver väldigt målande.

Detta är en av de noveller som jag verkligen kommer följa till slutet, eller helst får det ju aldrig sluta. Det enda jag gör nu för tiden här på Dikta är att logga in, läsa udda & utsatt, sen loggar jag ut.

Det var så man grät, verkligen! Mycket bra skrivet, allt blir som en film i huvudet för mej.

Din novell är jättebra och jag håller med de andra som säger att det ska bli en bok. Den rör upp så mycket känslor, ilska, sorg och lycka. Underbar! Som sagt, det blir som en drog. GE MIG MEEER!

Jag är förälskad i denna novell! Det är kul att läsa ur andras perspektiv och nästan lära känna dom.

Jag började läsa din novell och jag måste bara säga att jag älskar den. Man lever sig verkligen in i den, har ägnat flera timmar åt att bara sitta och läsa den.